Ponsse Log­gers Cup spe­la­des för tredje gån­gen i Timrå den 24 januari 2026, så man kan lugnt kons­ta­tera att en tra­di­tion har fötts. Idén är väl­be­kant från den legen­da­riska Einari Kup: att samla Pons­ses ans­tällda och kun­der till en gemen­sam hobby där de kan njuta av matc­her, efters­pel och gott sälls­kap.

Den här gån­gen var det tre lag som klev ut på isen. Buf­falo, skogs­mas­ki­nin­dustrins stolt­het och vin­nare av de två senaste Log­gers Cup, anlände från Fin­land. Värd­lan­det Sve­rige pre­sen­te­rade två tuffa lag, Mam­moth och Scor­pion. Båda lagen hade så många talang­fulla spe­lare att spe­larna i Buf­fa­los omkläd­nings­rum knappt kunde tro sina ögon: Sun­din, Hed­man, Laine, Karls­son …

Tur­ne­rin­gen spe­la­des med stil­full inram­ning på SHL-klub­ben Timrås hem­maplan, SCA Arena. Föru­tom hoc­key inne­höll pro­gram­met en serie­match mel­lan Timrå och Fär­jes­tad BK, där Ponsse var match­värd. Redan innan skrids­korna nådde isen bjöd eve­ne­man­get på en spek­ta­ku­lär start: utanför are­nan stod en mas­siv Ponsse Mam­moth i starkt ljus och med full stocklast.

I den första matc­hen möt­tes Svenska Mam­moth och Scor­pion. Mam­moth inledde starkt och ledde matc­hen, men Scor­pion kopplade grep­pet ju längre matc­hen forts­kred, ökade tem­pot och vände resul­ta­tet till sin för­del med 5–2. Däref­ter het­tade stäm­nin­gen verkli­gen till när Mam­moth mötte Buf­falo, och matc­hen fick tonen av en liten lands­kamp. Matc­hen bör­jade tre­vande. Buf­fa­los långa buss- och båt­resa måste ha gjort spe­lar­nas föt­ter tunga, men allt efter­som matc­hen forts­kred hit­tade det finska laget ryt­men och vann matc­hen över­ty­gande med 5–1.

I fin­alen fick publi­ken se precis vad de hade hop­pats på: Fin­land mot Sve­rige. Scor­pion och Buf­falo möt­tes, där Buf­falo ansågs vara knapp  favo­rit före matc­hen. De hade trots allt vun­nit tur­ne­rin­gen två gån­ger och stod för en impo­ne­rande insats i den föregående matc­hen. På isen visade det sig dock snabbt att förut­sä­gel­ser bara är förut­sä­gel­ser. Scor­pion kom ut starkt och tog snabbt led­nin­gen med 2–0.

Vid det här laget var tonen betyd­ligt all­var­li­gare i Buf­fa­los omkläd­nings­rum när Gene­ral Mana­ger Jaakko Lau­rila tog tag i situa­tio­nen. Rös­ten höj­des, orden var raka och buds­ka­pet tyd­ligt: det här är inte den berömda Buf­falo-hoc­keyn och så här spe­lar vi inte i fin­alen. Orden hade effekt. Buf­falo åter­vände till isen som ett helt nytt lag, gjorde tre mål i rad och tog led­nin­gen.

I slu­tän­dan vek Scor­pion dock inte ner sig, utan gjorde en typisk svensk upp­hämt­ning och kvit­te­rade till 3–3 i slu­tet av matc­hen. Efter­som det inte får bli oavg­jort i fin­alen var det strafflägg­ning som gällde för att få fram en mäs­tare. Värd­la­get kla­rade pres­sen bättre och vann till slut med 5–3. När den sista straf­fen gick i mål lyfte Scor­pions ruti­ne­rade lag­kap­ten Ola Sand­ström stolt Log­gers Cup-poka­len i luf­ten, och det hejd­lösa firan­det kunde börja på rik­tigt.

Ponsse Log­gers Cup-trofén gick nu till Sve­rige för första gån­gen. Grat­tis, Scor­pion! Trofén är i goda hän­der, åtmins­tone till nästa år.

Obser­vera angående bil­derna nedan: bil­derna från pri­sut­del­nin­gen och firan­det sak­nar tur­ne­rin­gens bästa måls­kytt och Scor­pions ledande spe­lare Marcus Håden, som tyvärr ska­dade sig i fin­alen. Vi öns­kar Marcus ett snabbt tillfrisk­nande.

Sam­man­ta­get visade dagen åte­ri­gen vil­ket fan­tas­tiskt eve­ne­mang Log­gers Cup hål­ler på att utvecklas till. Många matc­her, myc­ket snack och helt rätt nivå på kon­kur­ren­sen. Tack till alla inblan­dade. Vi kom­mer att fort­sätta nästa år, och då kom­mer Buf­falo bara att ha ett mål: revansch.

Pris­be­lönta spe­lare i tur­ne­rin­gen:

• Bästa förs­va­rare: HP Have­ri­nen
• Bästa anfal­lare: Lizzy Bom­me­leyn
• Bästa mål­vakt: Jimmy Bjur­teg
• Pris till tur­ne­rin­gens kämpe: Danne Pers­son

Video­sam­mans­täll­ning av tur­ne­rings­da­gen Ponsse Match­värd — Före­tags­hoc­key — You­Tube